Nu är årets vinnare av Region Stockholms miljöpris presenterade och som mottagare står Johanna Albert, överläkare och docent på Danderyds sjukhus. Priset för årets eldsjäl mottogs av överläkare Annika Lundgren Cronsioe, också hon på Danderyds sjukhus.
Vinnare av miljöpriset 2022
Johanna Albert på Danderyds sjukhus vinner årets miljöpris för sin pilotstudie där hon infört ett så kallat cirkulärt flöde för skyddsförkläden.
Johanna Albert, docent och överläkare, på Danderyds sjukhus har under sin karriär tänkt på vilken miljöpåverkan de stora mängder engångsartiklar som slängs inom vården har. När pandemin slog till och det uppstod en brist på skyddsutrustning hamnade hon mitt i ett arbete med att söka efter skyddsutrustning världen över. I samband med det övergick tankarna om vårdens plastavfall till ett faktiskt arbete för att minska det. I dag har hon infört ett pilotprojekt på Danderyds sjukhus där man infört ett så kallat cirkulärt flöde för skyddsförkläden. Med anledning av detta är hon årets vinnare av Region Stockholms miljöpris.
– Det finns återvinning av plast och så finns det ett cirkulärt flöde. Vid återvinning kan man få till exempel värme eller isolering i väggar eller andra produkter. Men vid ett cirkulärt flöde får man tillbaka en likadan produkt som man slängde, i det här fallet ett nytt skyddsförkläde, säger Johanna Albert.
– Det finns många olika plaster men i skyddsförklädena i det cirkulära flödet vill man ha en typ av plast. Därför är skyddsförklädena och de kärl de slängs i färgkodade. Så att de skyddsförkläden som används enbart slängs med förkläden av samma sort och återvinns till nya i det cirkulära flödet. De nya får då samma egenskaper, säger Johanna Albert. Ett skyddsförkläde ska vara smidigt, det ska inte prassla för mycket, måste vara slitstarkt och vara lätt att få på sig även i brådskande situationer. Och det får man med dessa skyddsförkläden. Samtidigt har vi arbetat mycket med designen så att det ska passa alla medarbetare, tillägger Johanna Albert.
Skyddsförkläden inom vården blir sällan väldigt smutsiga. Men när de samlats in så hackas plasten och tvättas i ett bad. Därefter värms plasten till 187 grader och man gör ny plastmassa. Resultatet blir nya skyddsförkläden som kan användas inom vården igen. Ett cirkulärt flöde har skapats.
– Det har varit stor följsamhet när det kommer till att samla in skyddsförkläden. Det har varit förhållandevis lätt att genomföra projektet eftersom alla medarbetare har varit engagerade. Både de som tar hand om patienterna och de som hämtar våra sopsäckar, säger Johanna Albert.
I det cirkulära tänkandet ingår även transporter. Dessa skyddsförkläden produceras i Sverige, vilket ger en något högre kostnad än de skyddsförkläden Region Stockholm importerar men en desto större miljövinst. Bara Danderyds sjukhus använder cirka 2,3 miljoner skyddsförkläden per år.
– Ett kilo cirkulärt producerat förkläde ger ett kilo CO2 jämfört med ett kilo förkläde från olja som ger sex kilo CO2. Det rör sig om drygt 80 procent lägre koldioxidutsläpp, så det är en ganska stor skillnad i utsläppen, säger Johanna Albert. Det är också bra med svensk tillverkning ur beredskapssynpunkt. Då är man inte så beroende av utländska produkter.
Skyddsförklädena i det cirkulära flödet används än så länge inom ett pilotprojekt på Danderyds sjukhus. Men det pågår ett arbete för att starta en lokal upphandling så att de kan börja användas över hela sjukhuset.
Årets eldsjäl
Annika Lundgren Cronsioe, överläkare, vill göra skillnad och beskrivs som en eldsjäl. Och det är priset Årets eldsjäl som hon nu också vunnit för sitt engagemang för att minska hälso-och sjukvårdens klimatpåverkan. Genom konceptet Den gröna kvinnokliniken vill hon inspirera andra kliniker och sjukhus att se över sitt miljöarbete.
– Inom vården har vi ett stort klimatavtryck och vi har en stor skyldighet att informera om vad klimatförändringar innebär för hälsan. Att se att folk inte är tillräckligt medvetna, har motiverat mig till att ändra på det. Om vi inte agerar och lyckas bromsa den negativa utveckling vi ser, riskerar vi att rasera vetenskapliga framgångar och det blir en tillbakagång för den medicinska utvecklingen, säger Annika Lundgren Cronsioe. Vi vet vad som är bra för vår hälsa men vi motverkar möjligheterna. Vi har många onödiga dödsfall till följd av vårt klimat- och miljöavtryck.
Engångsmaterial utgör en mycket stor del av den klimatpåverkan som svensk sjukvård har. Inom konceptet Den gröna kvinnokliniken vill Annika Lundgren Cronsioe visa för medarbetare och ledning att det är möjligt att minska klimatavtrycket. Det kan handla om vegetarisk kost till patienterna, minskat resande i tjänsten och även antalet resor för patienter eller att sprida kunskap om hur man kan minska förskrivningen av onödiga läkemedel samt minska svinnet. Hon driver arbetet tillsammans med bland annat klimat- och miljöombud tillika läkarkollegor på kliniken samt regionens klimat- och hållbarhetsavdelning. Enligt Region Stockholms uppsatta miljömål ska den totala klimatpåverkan halveras 2030 jämfört med 2019.
– Vi på kvinnokliniken är ju lite extra intresserade av hur kvinnors hälsa påverkas av klimatförändringar, säger Annika Lundgren Cronsioe. Luftföroreningar kan till exempel ge sänkt fertilitet. Höga temperaturer leder ofta till brist på mat. Det gör i sin tur till exempel att fler barn föds prematurt. Detta är bara två exempel på hur klimat och hälsa hänger ihop.
– Det kan kosta mer att arbeta miljövänligt initialt men i förlängningen blir det mycket dyrare att ta konsekvenserna av att inte göra det. Det här är ett jobb som bara måste göras.
Annika Lundgren Cronsioe arbetar med att synliggöra möjligheter och det går att göra många miljövinster i operationsrummen. Hon pekar på livscykelanalyser på flergångsverktyg som visar på enorma miljövinster och lyfter flergångssaxar som ett exempel. En flergångssax som är gjord för att användas tusen gånger släpper ut cirka 1 kilo CO2 medan tusen engångssaxar i plast släpper ut cirka 235 kilo CO2 och 1 000 engångssaxar i stål släpper ut 588 kilo CO 2.
– Det är möjligt att införa instrument som efter rengöring går att använda vid flera tillfällen. Ett annat exempel är att vi jobbar för att förflytta mindre operationer som inte behöver äga rum i en operationssal, till mottagningarna. Där krävs det betydligt mindre material än i en operationssal och därmed blir det betydligt mindre avfall. Vi har genom våra kvalitetsregister bra koll på vilka ingrepp som går att flytta och som inte kräver operationsavdelningens stora resurser utan att försämra kvalitén, säger Annika Lundgren Cronsioe.
I en nära framtid syns ett allt större engagemang hos medarbetare och ledning. Flera projekt ligger redan nu i startgroparna och är i vissa fall långt gångna.